Två solskenshistorier

Man kan bli glad. Då gäller det t ex en present som man får av någon. Sedan kan man bli riktigt glad och då handlar det mer om att man lyckats med något som verkat nästintill omöjligt. Sedan kan man bli glad ända in i själen så att det känns i hjärtat. Det är det som det här blogginlägget handlar om.

Jag jobbar ju som bekant med att lära våra nyanlända medmänniskor svenska. Jag jobbar på den nivån som kallas SAS Grund och är första nivån när sfi är avklarad. Det har jag gjort i flera år. Jag började med det 2009 så jag har mött en hel del människor med annat ursprung genom åren.

De två solskenshistorier som jag tänkte berätta om hände båda idag på jobbet. Jag hade varit på lektion och kom tillbaka till mitt arbetsrum. Då mötte jag en kvinna med arabiskt ursprung i korridoren. Hon hälsade på mig, tog min hand och kysste den. Jag kände väl igen henne men kunde inte riktigt placera var jag sett henne. Då upplyste hon mig om att hon varit min elev på en skola jag jobbade på för några år sedan. Hon hade gått SAS Grund-kursen och jag hade varit hennes lärare. Hon arbetade nu som tolk. Det gladde mig mycket att hon lyckats hitta ett jobb.

Den andra solskenshistorian handlar om en annan kvinna från Afganistan som vandrat hit tillsammans med sina små barn. Hon var i det närmaste analfabet när hon kom till Sverige men har ändå kämpat sig upp till en så pass hög nivå i språket att hon nu också läser på SAS Grund. Det är inte så vanligt att analfabeter kommer till den nivån överhuvudtaget. De brukar stanna på en lägre nivå på sfi. Vid en diskussion med mina andra kollegor tidigare i veckan rekommenderade jag denna kvinna till ett jobb som studiehandledare på skolan. Idag var jag med henne på ”anställningsintervjun” och hon blev erbjuden 75 % arbete på skolan. Hon blev nog lite chockad först men när hon förstått vad det verkligen betydde blev hon så glad och tacksam att hon började gråta. Vi fick kramar, riktiga björnkramar, och pussar och hon bugade och tackade när hon backade ut ur rummet efter att anställningsintervjun var över.

Det är en lärares Oscarsstatyett. När det går bra för ens elever och de får jobb. Riktiga jobb. Det är då man blir glad ända in i hjärtat.

Similar Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *